Snöabstinensen vart knappast mindre efter det lilla äventryret i Hammarbybacken, så när Niklas (vi kommer härefter kalla honom “Filfen”) frågade om vi skulle ta och testa Flottsbro någon dag.
Det var väl en lysande idé men med erfarenheterna om helgåkning färskt i minnet så tyckte jag att en vardagskväll nog var ett bättre alternativ. Så tisdag kväll blev det.
Börjar skapligt med att Filfen tappar sina glasögon på vägen ned från bilen och någon fantastisk hjälte tycker att det är en jättebra ide att sälja skidglasögon i vita tygpåsar, de sticker ju ut så bra från marken om man tappar dem… Nåja han hittade dem iallafall.
Vi drar på oss grejorna och ger oss ut till liften, och wow, det e inte jättemycket folk utan rullar på ganska bra… Ett tag! Det kommer mer och mer folk som vi tycker lika gärna kunde vara hemma och äta middag eller något istället för att åka skidor med oss, det klarar vi så fint själva. Snabb konferens och beslut om att fika är taget ihopp om att folk ska börja trappa av snart.
Efter en fika som var påtok för långe egentligen, och folkmängden inte har minskat nämnvärt så tar vi får förnuft till fånga och ger oss ut igen.
Nu börjar det hända prylar. De får upprepade problem med liften, och varje gång så står vi antingen i liften eller långt fram i kön (detta exklusive att Filfen drar av snöret till liften en gång). Detta innebär tre saker:
Det tar en rackarns lång tid att komma upp.
Då vi kommer upp så har vi nästan folktomma pister att åka i.
Och folk droppar äntligen av.
2 – 1 i positiva saker vs. negativa saker. Nu ramlade åken på med precis ingen kö i liften så vart det ganska många åkmeter den sista tiden innan de trötta benen tyckte det var dax att ge upp för den här gången.
En eloge också till Flottsbro som hade riktigt riktigt fint underlag som verkar hålla.
Leave a Reply